Emil Persson, Vasaloppsvinnare 2023

DET ÄR MITT I SOMMAREN när jag pratar med Emil Persson. Någon semester är det inte tal om. Långlopp på skidor är hans specialitet och då är det träning året runt som gäller. – På våren, efter de sista tävlingarna, kan jag möjligtvis unna mig lite ledighet och återhämtning, berättar han. Att lyckas med det Emil Persson gjort är inte gratis. Hans liv består i princip av träning och tävling. Att njuta av långa semestrar får vänta tills elitsatsningen är över. Allt hade sin början i den jämtländska byn Optand där föräldrarna tidigt satte på honom skidor.
– Trakten kring Östersund har de bästa förutsättningarna för längdskidåkning och ända från det att jag som liten åkte i Bamseklubben tyckte jag att det var superkul  framförallt tävlingarna. Sedan har det bara fortsatt. Som liten inspirerades Emil av sin pappa som var en duktig skidåkare
– men det gjorde även storebror Nils. Bröderna har bägge satsat på långlopp, konkurrerat med varandra och idag tävlar de för samma lag.

– Jag har mycket att tacka brorsan för. När vi växte upp var han större och bättre än jag, men jag ville alltid hinna ikapp honom. Syskonkampen var hård och ofta pushade vi varandra över gränsen. Det utvecklade mig och nu har jag passerat honom, säger Emil med ett skratt. Som för så många skidåkande ungdomar är det i samband med gymnasievalet som den stora frågan om en större satsning uppstår. Emil tog steget och fick fyra roliga år på Östersunds skidgymnasium. – Det var sedan det blev tufft. Helt plötsligt stod jag ensam i min satsning. Dessutom hade jag precis flyttat hemifrån och försökte skapa mig ett eget liv. Visserligen hade jag Östersunds skidklubb att träna och tävla för men jag var tvungen att jobba för att få pusslet att gå ihop, berättar han.

UNDER TRE ÅR TRÄNADE HAN själv efter ett eget upplägg samtidigt som han gick till arbetet varje morgon. Det var slitigt men han kände att skidåkningen utvecklades vilket höll motivationen uppe. Under den här tiden tävlade han i både klassisk längdåkning och långlopp. 23 år gammal gjorde han bra ifrån sig på Vasaloppet och Lager 157 Ski Team fick upp ögonen för honom. – Jag nappade direkt när de frågade om jag var intresserad av att bli en del av laget. De behövde fylla på med unga talanger och jag hade alltid känt att långlopp var lockande även om jag inte hade satsat fullt ut på det tidigare.

LAGER 157 SKI TEAM ÄR ETT långloppslag med målsättning att vinna Vasaloppet och bli bästa svenska lag i Ski Classics Ski vilket är ett världsmästerskap i långlopp. I och med att Emil blev en del av teamet fick han träningsvänner, varav en del äldre förebilder. – Att bli en del av ett team var precis vad jag behövde. Gruppen var bra och vi peppade varandra. Det gör vi fortfarande men idag är jag inte längre yngst, berättar Emil. Han fick duktiga tränare som trodde på honom och gav honom det stöd i satsningen som han hade saknat. Därifrån har utvecklingskurvan bara gått uppåt. – Långlopp är det enda jag har tänkt på de senaste fem åren. Efter att jag väl fick chansen har jag haft fullt fokus på att träna och tävla, säger han

UTMÄRKANDE FÖR EMIL ÄR hans lugn i tränings- och tävlingssituationer. Han är sällan nervös eller orolig. Han berättar att han alltid varit duktig på att fokusera på det som han är bra på och inte fundera på det som skulle kunna gå dåligt. Den mentala tekniken har han lärt sig själv utan psykolog eller coach. – Jag ”stissar” helt enkelt inte upp mig. Jag lägger alla energi på skidåkningen och inte på oro. FÖR

VARJE ÅR HAR HAN tagit ett steg framåt. Första året såg och lärde han av de andra i teamet. Andra året började han vinna några tävlingar, tredje året vann han totalen i Ski Classics och i år har han återigen vunnit totalen och dessutom Vasaloppet. – Det har alltid varit min dröm. Vasaloppet står högst upp bland alla tävlingar. Nu när jag har jag bockat av den på checklistan känns det lite tomt, berättar han.

Hur ska du motivera dig framöver?
– Jag har fortfarande mycket att utveckla – både som skidåkare och människa. Det finns långlopp som jag inte åkt och jag vill gärna vinna Vasaloppet flera gånger. Framförallt har vi kul tillsammans i teamet och det motiverar mig. Jag är bara 28 år och har förhoppningsvis ett antal år kvar. Nu är det min tur att vara en förebild för de yngre skidåkarna.

Vad gör du när du inte åker skidor?
– Livet kretsar kring skidåkning men när jag får lite ledig tid går jag ut i skogen eller upp på fjället. På hösten jagar jag och på våren gillar jag att göra toppturer eller ta skotern till en sjö och fiska. På sommaren cyklar jag och fördelen med det är att det dessutom är bra träning. Ibland när jag vill koppla av från skidåkningen arbetar jag i skogen vilket bryter av mot träningen. En fördel med att bo i Jämtland är att jag har allt som jag gillar på min bakgård.

Har du några jämtländska guldkorn att tipsa om?
– Edsåsdalen och Trillevallen är svårslagbara i mars. Vill man prova på längdåkning är deras spår uppe på fjället fantastiska. Storulvån är bra för toppturer men det är också Skäckerfjällen som är mindre välbesökt. På sommaren är det mer än tillräckligt att upptäcka de vackra omgivningarna kring Storsjön. Att stå på Frösön och blicka ut över fjällvärlden är magiskt.

EMIL HAR VUNNIT TÄVLINGAR i Italien, Österrike och Schweiz. Han har fått se och uppleva en stor del av Alperna även om fokus alltid legat på längdspår och prestation. Han berättar att de aldrig går ut och äter utan lagar sin mat i lägenheten. De vill inte beblanda sig med andra i rädsla för virus och bakterier. – Vi lever tajt i en liten bubbla men självklart njuter jag av bergstopparna och den storslagna naturen. Vilka är dina favoritorter i Alperna? – Allra bäst tycker jag om Engadindalen i Schweiz. Den lever upp till allt som jag förväntar mig av Alperna. Naturen med sina spetsiga berg och de många soltimmarna skiljer sig från de svenska fjällen. Framförallt är längdskidåkningen fin runt Engadin. Långloppet Marcialonga är en klassiker. Det går i Dolomiterna i Italien, genom Fassadalen, till Canazei och med målgång i Val di Fiemme. Att vinna det loppet är stort och omgivningarna är otroliga. Vi har även tävlat i Bad Gastein men där började jag drömma om att få ge mig ut i slalombackarna.

NÄR EMIL VAR YNGRE åkte han en hel del utför. Nu finns ingen tid för slalom förutom någon enstaka dag på vårkanten. Men Emil har många år på sig att ta igen allt det som han missat på sina tävlingsresor. – Elitkarriären har gett mig en chans att uppleva otroligt mycket. Samtidigt har jag bara sett en liten tårtbit av allt det som skidorterna erbjuder. Ibland, när jag är på en plats som jag tycker om, tänker jag att hit vill jag komma tillbaka och då ska jag göra hela paketet. Äta gott, åka slalom och gå på spa.